Farfar och pojken

Har fem projekt som jag försöker sålla ut och välja bland. En av dem är berättelsen Farfar och pojken. Den handlar om en pojke som följer med sin farfar, som är gammal sjöman, ut till havs. Pojken har bott hela sitt liv i en liten by med sina föräldrar. Men det är svåra tider i byn och svält står för dörren. Pojkens föräldrar ber farfadern att ta med sig pojken till sjöss under dessa svåra tider. Fokus ska ligga på äventyrlighet och mystik och en hel del symbolik. Världen ska vara platt istället för rund, och nutid med dåtid ska smälta ihop med fantasi och verklighet. Saken med denna berättelse är att jag aldrig tycks hitta rätt inledning till den. Har testat med olika versioner. Här är en gammal version. Tänkte fortsätta i samma stil men arbeta mer med den.

Farfar och pojken

Jag håller handen hårt om relingen och spejar efter kustlinjen, följer gården mellan björkarna, rapsfälten som omfamnar byn. Boskapen står orörliga som svarta prickar. Allt är litet och stilla, fastfryst i tiden som löven i bäcken om vintern. Jag kan inte längre urskilja vad som är halmbalar och vad som är jordhögar, vem som är mor och vem som är far. Jag släpper efter med händerna och lutar mig lite för att titta nerför kanten. Havet viker dånande åt sidan, skummar och blandar sig med vinden. Det går fort framåt och sakta bakåt. Öronbedövande.

Farfar vrider rodret österut, runt runt med kraftiga tag, bort från hamnen och allt jag känner till och ut mot godnattsagornas värld. ”Pojk, kom pojk så ska du få se”, ropar han mot horisonten och ler förnöjt. Jag släpper relingen och bestämmer mig för att inte titta bakåt något mer, också stapplar jag vingligt fram till honom. ”Här ska du få se", säger han igen och lägger en tung arm om mina axlar. ”Ta du tag i rodret, känn hur det känns. Jag håller en hand här så kan du hålla där. Nu ligger hon i rätt riktning ser du, nordostlig." Han förklarar medan jag tveksamt placerar höger hand på rodret. ”Ditåt ska vi", upprepar han stolt. ”Är du beredd pojk?" Jag nickar tyst, klamrar mig fast i rodret med mina båda händer och sneglar under kastvindarna upp på honom där han står.