vi kommer ofta hit, till dessa städer av stränder
till dessa lapptäcken av kartor
innuti volanger av trassliga sömmar, faller landskapen åt sidan
upplöses händer som en gång varit knutna
och blir till gula fält av raps
månader, ett år
****
också varje ny dag, vaknar vi igen
det tycks som om haven söker dig här
som om sanden slipar på dina livslinjer
tills du äntligen lägger dig ner, med dina ögons ljusår
tillbakakallade av horisonten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar