Än idag ligger lyriken nära det musikaliskt rytmiska i sin form, fastän själva lyriken som genre har förändrats.
Tycker det är spännande att vissa former av lyriken ibland tycks förvandlas till noter ju längre under ytan man kommer. Det ska tydligen vara lättare att få till det rytmiska uttalet och tänket inom lyrik ifall man sysslat med musik. Vilket jag tyvärr inte har (blockflöjt för en miljon år sedan räcker väl knappast)! Vissa rytmer är trallande och skuttiga, medan andra är mastodonta som tunga trummor. Det handlar mycket om att betona olika stavelser på "rätt" sätt så man får till det där lite musikaliska. Men det är verkligen en svår analys, lyrikanalysen, tycker jag. Man kan dela upp meningar och ord i olika familjer/grupper, det är lite som om matematik skulle blandas med musik och ordkonst.
En sammanfattning av veckans föreläsningar, termdropping:
Lyrikanalys 1
vers strof fallande rytm stigande rytm versfot troké jamb daktyl anapest fri vers oschematisk vers meter versmått sonett alexandrin blankvers hexameter katalex hyperkatalex cesur överklivningLyrikanalys 2
slutrim radslutrim parrim korsrim kiastiska rim inrim allitteration assonans anafor liknelse metafor allegori sakled bildled antropomorfisering personifikation synestesi symbol antites hyperbol parallellism
Så kan det se ut! Tur att läraren är pedagogisk samt att kurslitteraturen är helt okej den med.
Också avslutningsvis lite skön lyrik ur "Gammalt och Nytt", skriven av Erik Gustaf Geiljer 1838, och dikten heter "På Nyårsdagen 1838".
Ensam i bräcklig farkost vågar
Seglaren sig på det vida haf
Stjernhvalfet öfver honom lågar
Nedanför brusar hemskt hans graf
Framåt så är hans ödes bud
Och i djupet bor som uti himlen Gud
Möjligtvis ålderdomlig vid första anblick, om man nu inte gillar det. Hur som helst är den intressant att analysera. Dessutom väldigt rytmiskt fin tycker jag som man kan vrida och vända på hur många gånger som helst och tolka på sitt eget sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar